Dumb phone challenge

För drygt ett år sedan testade jag att överge min “smarta” telefon under en veckas tid och istället använda min gamla knapptelefon, en Nokia Classic 6700 från 2009. Jag skrev ner mina reflektioner på bussen hem från jobbet varje dag och när jag hittade mina anteckningar idag förvånades jag över vilken skillnad testet fick, trots att jag idag har återgått till min smartphone. Bara en sådan sak som att jag brukade ha dubbla alarm (väckarklocka + mobiltelefon) och att jag brukade titta på YouTube innan jag somnade (numera sover min telefon i hallen) känns idag helt främmande för mig.

Här är ett axplock av mina reflektioner från min vecka utan en smartphone:

Dag 1 (torsdag 25 maj 2017): Jag kollade upp busstider kvällen innan på datorn. I övrigt har det inte varit några problem att vara utan smartphone. Däremot var det SÅ svårt att låta bli att titta på YouTube i sängen innan jag somnade! Det kändes som att jag ville fuska… men nej! Jag vägrar ge upp så lätt, redan första dagen.

Dag 2 (fredag): I morse vaknade jag innan väckarklockan ringde. I vanliga fall ställer jag ett extra alarm på min smartphone, men jag gillar inte alarmet på knapptelefonen så jag struntade i det. När jag tänker efter så har jag aldrig behövt det där extra alarmet egentligen, jag stiger ändå alltid upp så fort väckarklockan ringer. Jag gick till bussen utan att kunna kolla om den var i tid. Resan till jobbet var inga problem, jag brukar alltid ta samma buss, men hem var det lite jobbigare att inte kunna se hur bussarna och spårvagnarna gick och vilka byten som var smidigast utifrån eventuella förseningar (när en som jag har nästan två timmars resväg dörr till dörr känns det extra viktigt att optimera restiden). Jag fick påminna mig själv om att kontroll är en illusion, att det är bättre att låta det som händer hända utan att försöka kontrollera det, vilket ändå bara skapar stress och frustration. Jag känner mig lite cool som har en knapptelefon – wow, att skriva det där fick mig verkligen att inse hur privilegierad jag är; som kan välja vilken typ av telefon jag vill ha eller om jag vill ha en telefon överhuvudtaget!

Dag 3 (lördag): Jag upptäckte tetris på min knapptelefon igår kväll och spelade innan jag skulle sova – ooops! I övrigt känner jag mig mindre distraherad av min telefon. Dock fuskade jag litet i dag när H behövde låna pengar och det enda sättet att överföra dem snabbt var att använda Swish på min smartphone. Det var inget stort fusk i sig, däremot passade jag på att kolla Instagram och Pinterest också, vilket kändes som fusk på riktigt. Till mitt försvar rörde det sig bara om tio minuter, men ändå. Jag kollade upp busstider och skrev ner dem i handflatan (när jag gjorde jag det sist, tio år sedan?).

Dag 4 (söndag): Igår var det fantastiskt vackert väder och jag var i sommarstugan med mina föräldrar. Pappa undrade om min smartphone hade gått sönder när jag tog fram min knapptelefon. Jag svarade att jag testade att vara utan smartphone en vecka och han sa att han sett andra som gjort samma sak. Mamma sa att jag var en knäppis. På bussen till jobbet idag läste jag en bok. Jag har faktiskt läst en hel del den här veckan. Det känns bra.

Dag 5 (måndag): Oj, är det redan dag fem? Vad snabbt tiden går!

Dag 6 (tisdag): Det känns inte längre konstigt att vara utan smartphone, det känns normalt att använda knapptelefonen.

Dag 7 (onsdag): Idag är sista dagen utan smartphone. På bussen till jobbet märkte jag hur killen bredvid mig var klistrad vid sin telefon hela vägen; femtio minuter av konstant scrollande. Han lyssnade på musik så högt att jag också hörde den, vilket störde mig. Då kunde jag sakna att sätta på ett par egna lurar med musik, men knapptelefonen har inget sådant jack. Jag lyckades meditera en liten stund men var glad när vi äntligen var framme, i vanliga fall brukar jag njuta mer av bussresan till jobbet men energin från den här snubben störde mig verkligen. Senare under dagen upptäckte jag att min knapptelefon inte fungerade riktigt för samtal (hittills har jag bara SMS:at med den). När H ringde tyckte han att det pep och att min röst var knappt hörbar ena stunden, för att i nästa tjuta till. Så jag antar att det är ganska bra tajming att återgå till min smartphone i morgon. Fast jag vill inte…

Dag 8 (torsdag): Jag skäms över hur jag reagerade när jag återgick till min smartphone idag, kände mig lite som en missbrukare som äntligen fick tag i sin drog igen. I morgon lämnar jag telefonerna hemma helt och hållet.

Dag 9 (fredag): Det kändes konstigt att åka iväg utan telefon idag och samtidigt ganska skönt. Jag tror inte att jag skulle vilja leva helt utan telefon men det kanske är en bra idé att lämna den hemma då och då för att påminnas om att den går att leva utan?

Min resa in i minimalismen

Min minimalistiska resa började när jag var i tjugoårsåldern. Jag läste på universitetet, bodde hemma hos mina föräldrar och brottades med mitt mående. Inuti mig fanns en liten flicka som tvångsmässigt försökte bemästra kaoset inom sig, bland annat genom att städa, organisera och möblera om. Jag hade egentligen ingen ork till att städa men stod samtidigt inte ut med att ha det stökigt. Plötsligt slog det slog mig, tänk vad mycket lättare det skulle vara att hålla rent om det inte var så många saker överallt! Jag började tömma mitt rum på möbler tills endast säng, sängbord, bokhylla och min kanins bur var kvar. Jag rensade i garderoben också, bland kläder, smycken, smink m.m. Ett fåtal böcker och några särskilt utvalda föremål fick stanna i bokhyllan, resten fick säga adjö. Rensningen lämnade mig med ett välbehagligt lugn inombords, och trots att det inte var någon “quick fix” som fick mig att må toppen direkt så var det definitivt ett steg i den riktningen.

Vi snabbspolar framåt till något år senare, då jag ansökte om en studentlägenhet på 19 kvadrat. Vid det laget hade jag stött på begreppet minimalism i ett TedTalk på YouTube och även fått upp ögonen för “The 100 Things Challenge”, så inför flytten bestämde jag mig för att endast ta med mig hundra ägodelar. Efter otaliga listor på vad jag tänkte ta med insåg jag att det nog var lättast att ta med lite pö om pö, mina föräldrar bodde trots allt inte så långt bort. Resultatet var att jag levde med knappt hundra saker i några månader – och förvånades över vad lite jag egentligen behövde! Såhär såg det ut när jag hade flyttat in (klicka på bilden för att starta filmklippet):

Sedan träffade jag min pojkvän och flyttade in i hans lägenhet på 72 kvadrat, där jag i skrivande stund fortfarande bor. Idag äger jag säkert fler än hundra saker, jag tycker fortfarande att det är roligt att räkna ibland men förhåller mig inte längre någon gräns för hur mycket jag “får” ha. Däremot strävar jag hela tiden efter att utmana mig själv genom att ifrågasätta vilka saker jag verkligen behöver och vilka saker jag kan leva utan, både när det kommer till att rensa ut men framförallt när det kommer till vilka nya saker jag släpper in.

Minimalism började för mig som ett sätt att förenkla mitt liv och har sedan dess kommit att genomsyra hela min livsstil. Idag är jag inte bara någon som vill äga så få saker som möjligt för att det förenklar mitt liv, jag tycker också om inredningsstilen och den miljömässiga aspekten av att konsumera färre saker och på ett mer hållbart sätt. Det bästa med minimalism tycker jag är att alla har sin egen version och på så vis kommer vi alltid att inspirera varandra!

Menskoppen ♥

En utav de bästa sakerna som finns är menskoppen! På bilden ovan ser ni min kopp från Lunette och det jag förvarar den i, en helt vanlig vit påse som jag sytt själv av ett gammalt lakan (#stolt). Jag har använt menskopp i ungefär fem år och har inga planer på att sluta.

Det finns många fördelar med att använda menskopp (länk). Jag tycker det bästa är att den kan sitta i en hel dag eller natt (upp till tolv timmar) innan jag behöver tömma den. Många gånger glömmer jag bort att jag ens använder den. Fantastiskt skönt! Vidare känns det minimalistiskt att bara använda ett mensskydd, och snällt mot miljön att slippa slänga massvis med bindor och tamponger.

Har du testat menskopp?

En minimalistisk samling smink

Jag är ingen som använder smink till vardags, men gärna något litet om jag är bortbjuden och vill känna mig extra fräsig. Det viktigaste för mig att är sminket är veganskt och icke-djurtestat.

Ibland använder jag mascara, ibland ögonskugga, i princip aldrig båda samtidigt. Jag använder min fingertopp för att applicera skuggan, så behövs ingen borste. Röda läppar känns kul när festen inte innebär så mycket mat och dryck, antingen ensamt eller i kombination med ögonskugga eller mascara. En nagelfil räknar jag som smink eftersom jag har en nagelsax, så det är lite lyxigt att kunna slipa ner skarpa kanter och forma naglarna extra fint ibland. Till sist har jag ett cerat/läppbalsam, som används frekvent på vintern för att råda bot på torra läppar. När det är dags att ta bort sminket på kvällen använder jag en fiberduksrondell som går att tvätta, på så vid behöver jag varken använda sminkborttagning eller bomull.

Mitt smink omfattar alltså:

- Mascara
- Ögonskugga
- Läppstift
- Cerat
- Fiberduksrondell
- Nagelfil

Om jag bara fick behålla en sak skulle det vara mascaran eller ceratet. Vad skulle du välja om du bara kunde behålla en sminkartikel?

Saker i mitt badrumsskåp

Saker som jag anser mig behöva för min grundläggande hygien:

- Handduk
- Nagelsax
- Deodorant
- Menskopp
- Tandborste och tandkräm
- Tvål och schampo

Och några kanske inte helt nödvändiga, men som känns bra att ha:

- Hårborste
- Tofs
- Hårspännen
- Rakhyvel

Uniform på jobbet

För snart ett år sedan började jag att klä mig i “uniform” på jobbet: svarta byxor och t-shirt, samt en grå tjocktröja när det blev kallare. På mitt kontor hade jag ställt ett par skor som jag bytte till när jag kom fram till jobbet på morgonen. Detta underlättade min kvälls- och morgonrutin mycket, eftersom jag aldrig behövde tänka på vad jag skulle ha på mig. Det kändes också bra att kunna bryta av med helt andra kläder på helgerna, vilket markerade att det var ledig tid. Maj månad blev dock väldigt varm i år och jag blev tvungen att frångå min uniform. Jag är inte så rigid att detta skapade några större problem, men jag märkte att det var svårt att mentalt undgå att ställa in sig på semester, när en gick till jobbet i klänning och jeansjacka! Det är åtta veckor kvar för min del tills jag får semester, och som jag längtar. När jag börjar jobba igen i slutet av augusti hoppas jag att det är någorlunda svalt och att uniformen kan få komma fram igen.

Har du uniform på jobbet eller någon annan del av ditt liv?

Konsten att göra ingenting

Minimalism handlar inte bara om prylar, även om resan för kanske de allra flesta börjar just där, med att rensa ut fysiska ägodelar. Det handlar också om att stanna upp och vara medvetet närvarande i stunden, ta tillvara det som är och sker precis här och nu. Att göra ingenting kan också innebära att strunta i att ta tag i disken eller tvätten, att sätta sig i soffan och dricka en kopp te och bara njuta. Det kan vara svårt, för vi är uppfostrade att hela tiden vara på språng och prestera, men när vi väl tillåter oss själva att då och då göra “ingenting” är det ofta något utav det bästa vi kan ge oss själva.

Folk säger att ingenting är omöjligt, men jag gör ingenting varje dag.
– Nalle Puh

När tillät du dig själv att göra “ingenting” senast?

Minimalism i tre steg

1. Vad?
2. Varför?
3. Hur?

Första steget är att sätta sig in i vad minimalism är. Det finns flera olika varianter av och sätt att praktisera minimalism. För en del handlar det om att utmana sig själv att äga så få saker som möjligt, för andra om att leva så hållbart som möjligt, för en tredje om att ha ett ljust och lättskött hem. 

Andra steget är att hitta sitt “varför” – besvara frågorna: Hur skulle mitt liv kunna bli bättre av att ha färre saker? Om jag hade färre saker, vad skulle jag får med utav då? Eftersom det kan vara svårt att skiljas från sina saker är det viktigt att ha ett bra svar på dessa frågor, så att man kan återkomma till dessa för att frambringa motivation när det väl är dags att rensa, i steg tre. Mitt främsta själ var att jag ville ha lättare att städa, vilket det också blev med endast en säng och ett sängbord i rummet. Sedan tycker jag det är roligt med utmaningar också!

Tredje steget handlar om att göra sig av med sitt överflöd. Då gäller det att avgöra hur en vill gå till väga. Detta kan en göra på olika sätt, t.ex. rensa rum för rum eller kategori för kategori. Ett utav mina favoritknep är att packa ner sådant jag tror att jag kan klara mig utan/inte behöver i en låda, lägga det utom syn- och räckhåll i tre månader, och om jag inte saknat det under den tiden så kan jag med ro släppa taget.

Har ni några andra tips?

Sovrummet

Vårt minimalistiska sovrum

Sovrummet är en plats för vila och återhämtning. Det är således det mest avskalade rummet i vår lägenhet. En säng med vita lakan, varsin byrå till kläder, med varsin lampa och väckarklocka (så att mobiltelefonen stannar utanför) ovanpå, varsin påse för tvätt, samt ett par beiga mörkläggningsgardiner är vad som ryms här inne.

Mina tre väskor

1. Gul ryggsäck – används dagligen till och från jobbet, vid handling och kortare resor

2. Grön handväska – används till sommaren för att hålla nycklar, plånbok och mobiltelefon när kläderna inte har fickor

3. Lila sportbag – används vid längre resor och till att frakta saker som inte får plats i ryggsäcken

Jag har en tygkasse också. För det mesta ligger den i min ryggsäck som förvaring för mina hörlurar, mobilladdare och jobbnycklar. På detta sätt är det enkelt att använda ryggsäcken vid handling på helgen: det är bara att ta ut tygkassen, sedan stoppa tillbaka den när det är dags att bege sig till jobbet igen.

En avskalad garderob

Alla mina kläder (bortsett från ytterkläder) får plats i en byrå. Jag har en vit spetsklänning som hänger i garderoben eftersom den mår bäst ovikt.

I den översta lådan (bilden ovan) finns toppar, strumpbyxor, underkläder, ett smalt skärp, glasögon samt smycken.

I den mittersta lådan (bilden ovan) finns två mjukisbyxor och ett par vanliga byxor, fyra tröjor, en cardigan, två blusar, en kjol och två klänningar.

I den nedersta lådan (bilden ovan) finns kläder som är använda men som inte behöver tvättas utan kan användas igen; just nu, mina två par jeans. I övrigt förvarar jag här ett par tofflor, underställ till vintern, träningsbyxor, bikini, raggsockor och ett bälte.

När det kommer till ytterkläder äger jag en vinterjacka, en jeansjacka och en konstläderjacka; ett par varma kängor, ett par mindre varma kängor, flipflop, klackskor, ett par sneakers och ett par träningsskor; en mössa, halsduk och två par vantar.

Ett tag räknade jag alla mina plagg och försökte komma ner i ett visst antal, men det gör jag inte längre. Däremot var det ett sätt för mig att ändra min syn på hur mycket kläder jag hade kontra vad jag faktiskt använde och behövde.

Hur många plagg äger du?

Minimalistiska matvanor

Sedan några veckor tillbaka har jag förenklat mina matvanor på vardagarna: jag äter bara lunch och middag, ibland ett kvällsmål också i form av frukt; tidigare åt jag frukost, lunch, middag och två mellanmål. Denna förändring har gjort att jag inte längre behöver tänka på att ha med mig frukost till jobbet (jag pendlar två timmar enkel väg och varken orkar eller hinner äta frukost hemma) samt slipper bli stressad när bananerna hemma börjar ta slut (som jag tidigare brukade ha med mig som mellanmål). Det enda är att jag behöver äta större portioner. På helgerna är jag mycket friare i hur jag äter, eftersom jag då inte har samma struktur att förhålla mig till som på vardagarna.

Jag och H äter uteslutande vegansk kost sedan snart ett år tillbaka. Innan dess åt vi vegetariskt, jag sedan 2014 och H sedan 2016. Efter att ha sett What The Health på Netflix bestämde jag mig för att ta steget från vegetarian till vegan en gång för alla. Jag hade försökt många gånger tidigare, men denna gång var även H med på tåget och jag vill påstå att det var tack vare honom (det är han som lagar maten här hemma) som vi äntligen lyckades få till denna förändring. Givetvis underlättade det också att våra familjer stöttade oss i detta.

Det finns flera skäl till att vi väljer att utesluta animalier ur vår kost – etiska, miljömässiga och hälsomässiga. Vi ser ingen anledning att konsumera djurprodukter och därmed orsaka onödigt lidande när vi klarar oss fint utan dem. Dessutom är vegansk mat flera gånger godare än blandkost, tycker vi. Även om den inte var det skulle vi inte kunna rättfärdiga att tillfredsställa våra smaklökar på bekostnad av andras liv. Vi ser heller ingen anledning till att belasta miljön mer än nödvändigt. Den hälsomässiga biten ser vi numera mest som en bonus, trots att det från början var den som så att säga fick vågskålen att tippa över. Till och med min känsliga mage har lärt sig att tycka om den fiberrika vegankosten.

Vi försöker handla en gång i veckan, ofta på lördag eller söndag. Jag ogillar att handla, men utan bil behövs det två som kan bära kassar och ryggsäck. För det mesta handlar vi massor av frukt och grönt, bröd och margarin, pasta och potatis, bönor och linser, nötter och frön… Vi brukar tänka ut några rätter innan vi åker och handlar men planerar inte mycket mer än så. H vill inte planera och eftersom det är han som lagar maten är det han som får styra. Jag själv är mer tvångsmässigt lagd när det kommer till sånt; men så länge jag får mina vindruvor, bananer och dadlar är det lugnt.

Hur gör ni?

Min morgonrutin

Vardagar
1. Vakna (fem, halv sex)
2. Borsta tänderna
3. Klä sig (i uniform eller kläder som valts ut kvällen innan)
4. Lägg matlådan i ryggsäcken
5. Gå hemifrån

Helgdagar
1. Vakna (nio, halv tio)
2. Borsta tänderna
3. Klä sig
4. Göra vad en vill
5. Äta brunch (tolv-ish)

Hur ser din morgonrutin ut?