Jag är trettio år (2021) och bor med kanin och sambo i en större svensk stad.
Hur blev jag så sparsam? Vi hade inte så mycket pengar att röra oss med när jag var liten, men mina föräldrar var bra på att krama ur varje krona. Jag minns t.ex. hur man var "tvungen" att testa jeans i samtliga affärer, innan man gick tillbaka till det ställe där det fanns ett par i rätt prisklass och någorlunda passform. Det fick mig att avsky shopping. Däremot var jag svag för billigt krimskrams. Och innan konsekvenstänket utvecklades ordentligt brukade hela veckopengen på tjugo kronor spenderas på godis. När jag skulle flytta hemifrån för första gången var jag orolig för hur det skulle gå att leva på studiebidraget. Då hjälpte mor mig att göra en budget och samtidigt som jag kände kontroll och lugn blev jag också peppad att se hur stor marginal jag skulle kunna klara mig på! En annan faktor som bidragit till min sparsamhet, är att jag aldrig varit den som uppskattat utekvällar och fester, att äta på restaurang, fika på stan etc. Istället har jag suttit hemma och kodat hemsidor, skrivit noveller, läst, ritat och fotat. Det är intressen som knappt behöver kosta en krona.
Målet med mitt sparande är att nå ekonomisk frihet innan jag fyller fyrtio.