Varför köper vi saker?

Jag lyssnade på ett avsnitt av Kropp och själ i P1, visserligen från 2015 men det kändes ändock aktuellt. Avsnittet Handla dig lycklig undersöker vad det är som får oss att fortsätta konsumera, trots att jordens resurser håller på att ta slut.

Formgivaren Kristina Shultz berättade om sitt examensarbete på Konstfack, ett projekt där hon ville synliggöra och problematisera konsumtion och materialism. Projektet innebar att hon tömde sin lägenhet på allt och därefter själv tillverkade nya saker utifrån behov och begär som uppstod. Så sjukt intressant! Jag hittade till och med en länk för den som, liksom jag, är nyfiken på att veta mer (klicka här). Hon har gjort det jag drömmer om att göra. Eller, nästan i alla fall. Jag vet inte om jag hade velat skapa mina egna prylar, men kanske hämtat tillbaka dem en efter en i takt med att jag upptäckte vad jag verkligen behövde eller saknade.

Psykologen Niklas Laninge förklarade shopping ur ett behavioristiskt perspektiv: när vi gör något som på kort sikt belönar oss ökar sannolikheten för att det sker igen. Alltså, om vi handlar och får en positiv känsla efteråt ökar vår motivation till att upprepa beteendet. Jag som själv är psykolog tycker att denna förklaring säger sig självt, ungefär som ett plus ett är två. Samtidigt känns den förenklad och litet tråkig. Som tur var lyfte programmet också fram andra psykologiska perspektiv, bl.a. studier på hur reflektioner kring vår egen dödlighet kan påverka sättet vi konsumerar. Något som överraskade mig var att ett par minuters reflekterande ledde till ökad konsumtion, medan återkommande reflektioner under en veckas tid gav motsatt resultat. Jag trodde att bådadera skulle leda till minskad konsumtion. Att shopping skulle vara ett sätt att “fly” sin egen dödlighet vet jag inte. Däremot kan jag tänka mig att det skulle kunna vara ett sätt att kompensera för om man saknar något utav de fyra grundbehoven som presenterades i forskningen, nämligen; trygghet, självförtroende/kompetens (att vi känner oss bra på det vi gör) , socialt sammanhang och autonomi (att vi känner att vi själva väljer det vi gör, inte blir tvingade till det).

Vad vill jag få sagt med det här inlägget? Jag vet inte riktigt. Jo, jag skulle vilja ha köpstopp. Men det ämnet är ett inlägg för en annan dag, tror jag.